väntat samtal igår gjorde mig både glad och ledsen, mest ledsen för stunden men det kändes som jag tog det bra, fick det dessutom bekräftat av vännen jag åt lunch m för stunden.
Man är ju två om saker och ting och vi skall vara öppna, ärliga och visa respekt för varandra precis som det skall vara. Visserligen bör sådant här och liknande mer djupa och känsliga samtal tas öga mot öga i en mer genomtänkt och lugnare tillvaro, dock är det nästan alltid och oavsett rätt och bra att "ta ett första steg". All "Credit" här!
Vänskap, framförallt djup sådan och kärlek är här starka krafter och vi gör alla våra val m dess känslor och tankar oavsett utgång. Såhär dgn efter och m lite perspektiv så var själva samtalet väntat som jag nämnde i inledningen ovan, men dock inte orsaken till det. Den funderar jag på och kan tyckas lite märklig, ohållbar och förvånande i sig i synnerhet m dess upplevelser vi och de fakta jag här sitter på, hoppas således att "sista ordet" här blir sagt..